Håkan Hallanders sammanfattning av vad en lantras är:

"En lantras är en population av ett husdjurslag som parar sig naturligt även om valet av hona och hane styrs av människan. Rasen skall ha funnits tillräckligt lång tid i ett område för att djuren skall ha hunnit anpassa sig till sin miljö. i miljön ingår påverkan från många faktorer, tex klimat, jordmån, landskapsstruktur, vidare betesväxter, sjukdomar, skötsel och fodervanor, samt brukarens önskemål om produkten."

ur "Från fjällko till skånegås" av Kennet Johansson

I Sverige har vi ett antal olika lantraser. När det gäller hönsen så är det gamla stammar man funnit i olika delar i landet och som man vet inte har blivit korsade med andra raser. Det är rester av hönsstammar som fanns på gårdarna i Sverige på 1800-talet, innan rasfjäderfän började importeras och spridas i landet.

De svenska lanthönsraserna är hedemora, ölandshöna,gotlandshöna,åsbohöna,skånsk blomme,kindahöna,orusthöna,bohuslänsdals svarthöns, gammalsvensk dvärg ochöländsk dvärg.

De svenska lantankorna är svensk blå anka, svensk gul anka, blekingeanka och svensk myskanka.

För de svenska lanthönsen finns ingen rasstandard, dvs de är inte raser som ska ha ett visst utseende. Utan för lantraserna gäller det att mångfalden och variationen är viktig. Därför kan det finnas en mängd olika färger i en å samma lanthönsflock. Det kan även finnas andra exteriöra särdrag som kan skilja sig i en flock, tex kan vissa hedemorahöns ha fem tår och ullig fjäderdräkt och den skånska blommehönan tofs på huvudet. Så när det gäller avel av lanthöns så ser man mer på det naturliga beteendet, att hönsen är härdiga och tål klimatet, har ett gott temperament och storlek och vikt som är typisk för den rasen än att man stirrar sig blind på utseendet.

Idag är vissa lantraser utrotningshotade. Svenska Lanthönsklubben räknar med gränsen 100 djur för akut utrotningshot och 1000 för utrotningshot. Efter statistiksammanställningen för 2003 så är det bara Åsbohönan (1587 djur) och Hedemorahönan (1185) som tagit sig över den magiska 1000-gränsen. De raser som fortfarande ligger under 100 djur är Blekingeankan(66) och Blå anka (95) sedan finns det vissa som ligger precis kring 100-gränsen vilket självklart är oroväckande. Svenska Lanthönsklubben arbetar för att säkra dessa stammar genom ett genbankssystem, där uppfödarna garanterar att rasen hålls utanför inkorsning från andra djur. Dessa uppfödare köper och säljer endast djur med intyg på härstamningen. Intygen hjälper Svenska lanthönsklubben att följa utvecklingen hos de olika raserna och värna om de raser som är hotade.